Brave

Var på bio med yngsta brodern i Laholm idag, snacka om öde. Jag och 13 andra gäster, varav 90 procent var under 10 år, jag tror jag var den enda som skrattade i salongen (I den åldern fattar man ju inte skämten ändå). Men åh. Man kan ju inte annat än att bli kär i denna film; prinsessan med det underbara håret som jag känner igen mig i som fan, hennes underbart roliga, sköna (och korkade) pappa. hennes överbeskyddade mamma. För er som inte vet handlar den först och främst om prinsessan Merida som vill bli bågskytt, men modern vill att hon ska likt alla andra prinsessor hitta sin prins och gifta sig genom ett anordnat spel om hennes hand. Merida blir förtvivlad då hon är allt som en prinsessa inte är, och revolterar på ett oväntat sätt. Mer orkar jag inte skriva just nu haha, jag är ingen recensent, KOLLA DEN! Imorgon, när som helst, men se den! 

Mitt hår börjar bli långt! Sing halleluja!

Ja jag är en jäkla blöding, men jag kan inte sluta lyssna på dessa två låtar

3 olika punkter

Nu kände jag det där lilla suget efter att skriva igen. Jag har dock inte riktigt koll på vad det är jag ska skriva om..

• Jag lade mig ner i min säng och ritade tidigare idag, japp ritade. Ritat har jag inte gjort ordentligt på.. ja minst 2 år. Det är sorgligt hur ens intressen kan glömmas bort så enkelt.. 
• Jag har varit hemma i 6 månader nu. För mer än ett år sedan så tog jag flyget till London. Men fortfarande har jag mardrömmar där alla innebär att jag har varit ifrån min värdfamilj i några dagar/veckor/månader, och nu ska komma tillbaka. Alltid. Samma. Jäkla. Dröm.
• För övrigt har jag haft en jäkligt skön julkänsla i hela kroppen idag. Det fick mig att vilja lyssna på jullåtar, klassikern "Fairytale of New York" är den bästa..

Jag säger vad fan som helst det låter ändå bra

Det blev lite ös igår, min lilla kropp klarar tydligen mer än jag tror nu när jag tänker efter på vad jag egentligen fick i mig igår..

Iallafall, det var en superbra kväll med kul folk, bra musik och röjande på dansgolvet! Hur bra som helst!

Turåtta

Kommer ni ihåg POG? Det hoppas jag ni gör. Som det 90tals barn jag är så älskade jag detta spel och var säkert aktiv under flera år precis som alla andra i mellanstadiet. Jag kommer än ihåg känslan av att vinna dessa hårdpappsbitar med olika tryck på, eller att spela mot de äldre killarna om plast eller järnslagarna och känslan som fyllde en de fåtal gånger man lyckades.

Jag hade det lite svårt att släppa att ingen håller på med detta längre, och att skulle jag fråga någon hade personen avlägsnat sig snabbt ifrån mig. Så för några dagar sedan hittade jag denna kassen fylld av dem. Och för att inte helt slita mig från dem så samlade jag några stycken och gjorde ett örhänge! Så på så vis får detta minne finnas kvar i mitt liv.

- Gud vad tråkigt choklad blir efter en liten stund!

Jovisst va