Sommarhets

Jag är en person som har svårt att sätta mig in i vissa saker, oavsett hur jag försöker se det från andra vinklar så är det vissa ämnen, tex homofobi och grov utseendefixering, jag aldrig kommer att förstå människor i, förmodligen för att jag är så olik dem och hur jag funkar är en helt annan sak.

Det finns mycket underbart med sommaren, till exempel att det är varmt till sent om kvällarna och solen aldrig verkar gå ner, och att man äntligen kan ta dopp i havet (det bästa tycker jag). Men något som har medföljt alla de somrar jag har levt är hets. Hets att vara smal och fit till stranden, att vara brun till semester eller diverse fester ex midsommar. Jag förstår att vilja vara fin och fräsch, det vill jag med, men det ter sig oftast i överdrivna mängder, solarium, brun utan sol, timmar i solen utan en tanke på cancer, just för att få den där brännan till helgens fest. Sätta upp bantningsmål/träningsmål månader i förväg för att få den "perfekta" strandkroppen och komma i den minsta bikinin. Alltså människor lägger så himla mycket tid och funderingar på detta att det inte är klokt. Jag tycker synd om dessa människor, jag gör det. Jag känner att dem missar livet. Det viktiga att hämta där.

Jag har också varit i dessa tankar, i en något mildare form definitivt men jag har känt den, man vill vara brun man vill vara smal. Men det kommer också en punkt, hoppas jag, i de flestas liv då man inser vad det är man vill lägga energi på och inte, vad man tycker är viktigt och oviktigt etc., och utseendet är en av de saker som inte är särskilt viktigt. Utseende, kläder, smink, är kul. Det ska vara kul, det ska inte vara på liv och död. Det ska inte påverka dig i din lycka.

Tack för mig.