Själ

Jag vill inte vara här
Denna konstanta känsla av utanförskap, att man inte passar in.
Oavsett vem du är med, hur olik eller lik den är dig,
Oavsett fina vänner och din fina familj du har.
Så är du inte till fullo där du vill vara.
Du vet men ändå vet du inte vart denna plats finns.
Du önskar att saker och ting var mer villkorslöst.
Att bara vara och vara sig själv, slappna av, att det skulle räcka.
Att inte bry sig om sånt som inte spelar någon roll.
Att hitta en jäkla inre frid.
Att livet inte var ett spel där strategin är viktigast av allt.
Det räcker inte att vara en god person,
Du kommer att hamna sist på listan, av dem som syns.
Klä dig i skrikiga färger, skrik högt, ingen kommer att höra eller se dig.
Det är bara du där själv, med en känsla av hopplöshet, på en plats där du inte vill vara.

Jag vill hjälpa folk, kunna göra nytta för någon, inget skulle få mig att känna mig så levande och lycklig som när jag ser resultat av det jag gör. Jag antar att det är därför kreativiteten är så viktig för mig, hur jag känner av denna starka frustration när jag inser att det inte finns något som får mig att må som bra som det området, men ändå finns det så lite av det i mitt liv.

Obs. Ej att ta på för fullt allvar.